Erik Hammar

Anders Bering Breiviks rättegång har påbörjats. Detta monsters möte med rättvisan är någonstans, bortom den nattsvarta tragik som kringgärdar hela processen, ändå en ljusglimt som viskar om att det öppna samhället, rättsstaten och demokratin klarar av de mest fruktansvärda våldsverkare. Och om den stundtals menlösa debatt som förts om herr Breiviks rättegång och dess olika aspekter, har jag inget annat att säga än att svaret på frågor som ställts runt vad han borde få göra eller inte göra, vad som borde visas för allmänheten och inte, är att han ska behandlas precis som andra brottslingar, och ha samma rättigheter. Alla överväganden ska göras så juridiskt korrekt som möjligt, med hänsyn till demokratiskt stiftade lagar, och rättegången genomföras som vilken som helst. För det demokratiska samhällets styrka i sådana här lägen är just frånvaron av godtycklighet. Nu mer än någonsin måste vi värna det öppna samhället och mota bort dess fiender, vilket också är vad Norges eminente statsminister Jens Stoltenberg uttryckt.

En annan diskussion har rört Breiviks manifest. Detta 1500 sidor långa amalgam av olika sorters hat, fördomar och fantasier ska givetvis inte, som vissa röster antytt, förbjudas eller stoppas när någon sprider det. JS Mill, en av yttrandefrihetens främsta förkämpar, betonar i Om friheten vikten av att även den mest vidriga sörja tillåts finnas och läsas: sanningar upphöjda till allmän, oemotsäglig lag blir till dogmer, de förlorar sin spänst och sin mening, medan sanningar som ifrågasätts stärks, vitaliseras och behåller sin innebörd. Ett fritt meningsutbyte, säger Mill, kan inte bara visa oss var vi har fel, utan levandegör, styrker och fulländar de sanningar vi äger, genom att låta dem kollidera med osanning.

Ämnet påminner mig om en historia om den store astronomen, Lemaitre, som var först med att presentera Big-bang-teorin. Lemaitre, själv katolsk präst, fick den stora äran, förbehållen ytterst få, att inträda till påven och presentera sin teori för hans högvördighet själv. Påven, som tyckte om hur teorin kunde tolkas i enlighet med kristen tro, berömde Lemaitre och sade gillande att ”Det var en väldigt bra teori det här, Lemaitre. Om du vill kan jag göra den till dogma, jag kan säga att alla måste tro på den, med hot om dödsstraff för avvikare.” Lemaitre bugade, och svarade att “Tack, ers excellens, men det vore nog lite att missa poängen med en vetenskaplig upptäckt.” Astronomen insåg att en sanning endast är värdefull om den får utmanas.

Erik